- Vad önskar du dig när du fyller år? frågade maken lite försiktigt i förmiddags.
Han fasar nog lite för detta varje år, jag är inte lätt att köpa presenter till. Eller...jo, det är jag i och för sig...jag tycker verkligen om att få en hel massa paket! Många ska det vara! Men så var det där med innehållet i paketet, där blir det jobbigt! Nåväl, vad svarade hans väna hustru?
- Rena fönster, svarar jag med en lätt aggresiv ton.
- Det går banne mig inte att se ut genom våra fönster längre, såååå smutsiga är de!!! vräker jag ur mig med en lätt anklagande röst. För det kan ju han rå för att fönstren är smutsiga!! Eller??!
- Fast det vill jag inte ha i present, det är faktiskt inte så kul!
- Näe, svarar min älskade make.
- Det är det kanske inte... Han frågar inte mer. Men det gör inget för jag har kommit på en annan gullig önskan!
- En trevlig weekendresa!
- Det vill jag ha! - Men det kan jag väl inte få för du är ju i Italien då, när jag ska firas?! Det är så här att maken ska åka till Italien fredag till måndag för jobbets räkning. Men jag måste ju ändå vara så vän och mjuk och gnossa in det i hela han, att han inte är hemma när jag ska firas. För då minsann är han på den där resan jag så påpassligt tyckte att jag kunde önska mig! Han svarar inte... ser inte så himla glad ut... det är i sådana stunder jag inser att jag kanske inte är den vänaste, underbaraste kvinnan som finns.... Jaha, vad vill jag ha då?? Ingen aning! Inte den blekaste! Fast några träd att plantera ute på tomten skulle ju inte sitta fel.... Ett orangeri... Ett växthus... Sådär jag, nu är jag redo att svara på frågan på ett mycket trevligare sätt!! Grattis älskling att du har valt just mig till din livskamrat! Tack för att du står ut med mig, det är knappt att jag gör det själv!
kramar, Marita
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar