söndag 26 april 2009

Jag räcker inte till...

Jag har ständigt en känsla av att inte räcka till. Min mamma som är 73 år behöver mer av mig än jag förmår ge, jag skulle behöva besöka henne i alla fall en gång i veckan - det gör jag inte. Det finns nog olika anledningar till det, jag tycker inte att vi har världens bästa relation direkt, den är mest på hennes villkor. Så länge jag låter henne försöka bestämma i mitt liv, lägga sig precis som hon vill - då är allting bra. Men när jag säger ifrån, när jag sätter ner foten - då blir det inte så bra mellan oss... Jag ska såklart inte klandra bara henne för detta, jag har låtit henne fått göra så hela mitt liv. När jag då försöker ändra på det blir det inte så bra.
Min fina son som har fyllt 20 år behöver mig fortfarande massor, han mår inte bra. Depressionen har satt sina klor i honom igen och nu när han bor själv finns det ingen som ser till att han inte gör något dumt... Han är just nu väldigt uppgiven, orkar inte städa, diska, ta sig ut bland folk...
Min fina dotter, 25 år, som är gravid och ska få en liten pojke till midsommar, har två fina flickor som jag träffar allför sällan... Jag som alltid hade tänkt att när jag blir mormor, då minsann ska jag vara en väldigt närvarande sådan. Jag ska alltid finnas till hands för barn och barnbarn, det tycker de nog inte att jag gör... Men jag älskar dem villkorslöst! Vet de om det? Känner det att jag gör det? Vi som träffas så sällan trots att vi bor så nära?
Min yngsta, som ska fylla 18 år, hon får nog så mycket av mig som hon vill ha. När hon kommer hem från Örebro är det väldigt mycket fokus på henne, det ser hon till att det blir.
Maken då, får han det han behöver? Jag är alltid trött och somnar i soffan på kvällarna (det gör han också numer!!), Jag är inte så delaktig i hemmet längre, finner ingen energi att ta tag i något, John kraken får göra det mesta om något ska göras alls... Sexet är i alla fall bra, tack o lov för det! Även om mina barn säger att vi inte gör sånt, vi är ju föräldrar och de gör inte sånt!! fniss!
Men jag då? Räcker jag till mig själv? Nej, det gör jag inte. Jag skulle behöva egentid som inte innebär att jag får dåligt samvete för att jag inte är med barnen/barnbarnen/mamma/maken/på jobbet/städa/ fixa på tomten/stryka/ motionera hunden osv i all oändlighet. Hur gör man då? Jag vet inte hur jag ska bära mig åt...
För att inte tala om våra vänner, de tror väl att vi har lämnat landet eller nåt... vi har inte träffat vårat kompisgäng sedan i vintras!!! De enda vänner vi har träffat är Päivi och Rickard, dem är jag riktigt rädd om! Det är vänner jag skulle bli riktigt ledsen om jag förlorade... helst skulle jag vilja att de bodde närmre oss, mycket närmre, gärna grannar... men vi vill inte flytta och det vill inte de heller... Men de andra vännerna då? De är ju också viktiga, vi har ju faktiskt känt dem sedan 20 år tillbaka... man ska vara rädd om sina vänner och jag känner att jag inte vårdar vänskaperna så bra... räcker inte till, orkar inte ta mig i kragen och hålla kontakten...men jag vill.

lördag 18 april 2009

en bra vecka

Jag har inte skrivit på länge, det har bara inte blivit av. Dels för att både John o jag har somnat i soffan mest varje kväll och dels för att jag inte har haft någon lust att skriva...
Den här veckan har varit riktigt bra! Det har funkat bra på jobbet, lite rörigt bara med alla hantverkare som sprider sina kablar och färgpytsar omkring både sig själva och vi andra krakar som försöker jobba. I torsdags när Dodge var hos Micke passade vi på att besöka Päivi och Rickard. Hon hade just varit till Uppsala och satt in ett ägg! Så himla spännande!! Nu håller vi alla tummar vi har hemma hos oss, de börjar bli lite blå, men det får man ta! Som vanligt var det supertrevligt hos dem, vi skulle inte bli så sena trodde vi i alla fall, men klockan han bli 22 innan de blev av med oss! Varje gång vi ses inser jag att vi träffas alldeles för sällan. Det är synd. Jag trivs så otroligt bra i deras sällskap!
Idag har vi varit på bomässan på Munktell, riktigt bra faktiskt. Lagom många utställare, bra blandning, Simon o Tomas från TV var där, Matte o Willy också från TV var där. Vi såg Yvonne Ryding strosa omkring med en vännina. Men för övrigt träffade vi inga som vi känner! Helt otroligt!
Just nu håller John på o snickrar i blivande "herrummet" dvs Mickes gamla rum. Vi var och köpte tapeter till rummet i fredags. Blir nog bra. Det fick bli tapeter från Rusta, lite billigare så. Först hade vi varit till färghandeln och tittat på tapeter, vi fick låna hem några tapetböcker så att vi skulle kunna kolla vilka som passar bäst. Vi hittade en kanonfin att ha i herrummet och en underbart fin att ha i matrummet, men vilka priser!! För 8 rullar/rum (måste vara så många när det är mönsterpassning) skulle det gå på lite mer än 8 000 kr!!! Det var då vi insåg att vi får kolla på andra ställen. Till matrummet har jag inte hittat någon annan ännu, men jag får fortsätta leta. Det är inte vettigt att köpa 8 rullar för 700 kr/st, hur snygga de än är... i alla fall inte om man har vår ekonomi. I värsta fall får vi väl måla väggarna, inte lika kul dock. I synnerhet inte när jag redan har sett den ulitmata tapeten... men man får väl vara lite flexibel!
Rättade just V75, inte sjutton vann vi något inte. 0 rätt!!! Blir inte många kronor då inte. Men nog borde det väl anses vara en bedrift att inte få in en enda häst!? Ett tröstpris kanske??
Min Jenni och hennes familj har haft en inbrottstjuv i sitt hus, när de var hemma och tittade på TV!! Så förskräckligt!! Jag hoppas att de alltid låser dörren efter detta! Jag törs inte tänka på vad som skulle ha kunnat hänt... Micke sprang efter, tänk om de hade varit fler så att de valt att skada honom... det är så skrämmande att tänka på så jag blir alldeles gråtfärdig! Min fina dotter, mina fina barnbarn och min fina måg... Nej, nu måste jag sluta tänka så här. Det gick ju trots allt bra... mina underbara Sievertssons!
kramar på er alla!

måndag 13 april 2009

Guitarr Heroe...så himla kul!!

Maken fick en Guitarr Hero i födelsedagspresent av Jenni och hennes fina familj, nu kör vi järnet här hemma maken och jag! Linda har också provat, hon tyckte det var kul. Jag är så himla kass!!! Men vad roligt det är! John börjar få lite kläm på det hela nu, tyvärr innebär det att han kommer att bli både dryg och mallig... Jag får nog allt ligga i hårdträning så att jag kommer i kapp. Men det är inte svårt att märka att vi inte spelat instrument tidigare på någon hög nivå, inte på någon nivå alls faktiskt...!! Hoppsan, nu blev John utbuad!! Hi hi!!!
Vi hade påsmiddag hemma hos oss i lördags. Vi blev en samling på 10 personer, Jenni & Micke med barnen Isac, Tilde och Emma. Mormor och vår Micke samt Linda, John och jag. Som vanligt äter man en massa god mat så magen står i fyra hörn.... dessert och kaffe samt allt påskgodis... Jösses, vad man ska trycka i sig en massa mat bara för att det är påsk. Undrar hur det blir sen, för mig efter operationen... då får jag nog välja ut bara en liten rätt som jag kan äta utan att få ont i magen och kräkas. Nåja, det är det värt!
John håller på och sätter igen dörrhål, tar upp nytt dörrhål och fönsterholkar i nya baren och nya matrummet. Det kommer att bli så himla bra! Nu vill jag ju att det ska vara klart att inreda, så himla kul det ska bli! Vi måste ut o ragga snygga tapeter till barrummet och till matrummet. Jag har redan en tanke hur det ska se ut när det är klart. Den delger jag inte John helt i detta nu, den får jag smyga på honom eftersom vi inte tycker riktigt lika när det gäller matrummet.... Men jag är helt säker på att han kommer att tycka det är fint när jag fått det som jag vill.
När jag gick en inspektionsrunda på tomten i går såg jag att det faktiskt finns liv i vårt enda äppelträd! där hade jag gett upp hoppet. Pilen lever också! kul, var inte helt säker på att den skulle ha överlevt. en av 5 fläderbuskar lever!! den är dock väldigt liten fortfarande... snabbväxande säger alla, men jag vet inte... den har inte växt alls faktiskt på 2 år... men den ser ju ut att leva i alla fall. Man får inte lägga ribban så högt!
kramisar!!

torsdag 9 april 2009

Nu kommer påsken...

Vi är lite sena med påskpyntet i år, går just nu omkring och placerar ut mina små kycklingar och hönor. Vi har inte så mycket att pynta med, tack o lov! Det är inte som med julpyntet precis! I morgon ska jag ta mig ut i skog och mark för att plocka björkris, lite fjädrar i dem så är det klart. I dag var Linda och jag till blomsteraffären och inhandlade lite påskblommor. Så fint så!
Linda var till frissan idag, himmel vad långhårig hon hade blivit! Men nu är hon så fin så fin! Jag har haft en kort arbetsdag idag, den har jag ägnat att läsa in mig på nya arbetsuppgifter som jag fått. Sedan ringde det en förtvivlad pappa som inte fått sina pengar för vård av sjukt barn, jag pluggade in datorn och hittade hans ärende. Förstår att han var förtvivlad, det var hur många dagar som helst som han väntade ersättning för. Nu kunde jag tack o lov fixa hans ärende, men pengarna kommer ju inte till honom förrän efter påsk! Sånt känns aldrig bra, men han blev glad i alla fall.
Igår var jag på information om den magoperation jag vill göra. Vi var ganska många inbjudna, intressant information som pågick i ca 2 timmar. Jag är än mer beslutsam på att jag vill genomgå den. Dessvärre kan man få vänta mellan 4 - 7 månader på operation!!! Jag vill helst redan ha gjort den så det kommer nog kännas som en lång väntan. Först kommer jag att bli kallad på ett möte med läkaren i Nyköping, den kommer om ca 4 veckor. Sedan får jag väl veta hur lång tid det tar antar jag. Det är en lång sjukskrivning efteråt, 8 veckor!! Toppenbra när två av mina kollegor ska gå på mammaledighet i sommar... Det blir inte så roligt för kollegorna, men det kan jag dessvärre inte ta hänsyn till. Det blir desto bättre sen, när jag kommer tillbaka pigg och alert!!
Nu är det dags att ställa sig vid spisen, maken kommer snart hem från jobbet och han är väl hungrig som en varg kan jag tänka.
Påskkramar till er alla!

söndag 5 april 2009

Självömkan

Inte vet jag om det är någon som vill läsa det här eländet. Jag mår så fruktansvärt dåligt idag, vill bara falla i gråt mest hela dagen, får ingenting gjort, tycker inte att någonting är roligt, allt är bara så fruktansvärt jobbigt - oöverstigligt. Trodde de här djupa svackornas dagar var över, att det bara var mindre gropar kvar att falla ner i... John försöker förstå, men hur ska han kunna det? Jag trodde att jag förstod Micke när han mådde riktigt dåligt, nu vet jag att jag inte förstod. Stackars Micke, där gick vi omkring och sa åt honom att han måste hitta på något som han tycker är roligt! Vadå? När ingenting känns lockande och roligt då, vad gör man då??? När allt bara känns tomt, jobbigt, inte möjligt...? Nu säger John till mig att göra något jag tycker är roligt, jag måste ju göra något, då mår jag bättre... Så enkelt det är att säga de orden, men så svårt det är att göra och så ont det gör att få höra dem... Som om jag vill det här, som om jag inte vill komma ur depressionen. Finns det någon mirakelkur? Jag har ätit mina tabletter nu sedan i somras, jag har gått på samtal hos psykolg, jag håller just nu på att sippa på ett glas rödvin efter en god middag som jag faktiskt lyckades tota ihop. Mycket tack vare Linda, vill inte att hon ska få det eländigt bara för att jag mår som jag gör.
Det är ganska skönt att vältra sig i självömkan, skriva och låta tårarna rinna fritt...

En låg dag idag...

Idag är en sån där dag där jag inte kommer mig för med något. Känner mig ledsen och riktigt nere... Gör nåt roligt, sa maken. Shopping?! sa jag. Näe, nåt som inte kostar... jaha, ska vi sexa??! Näe, det funkar ju inte, Linda är ju hemma och vaken. Då tog mina ideér slut. Jag avskyr sådana här dagar. När hela ens inre bara inte vill, bara är ledsen, bara vill sitta i ett hörn och titta, gråta en skvätt eller två... Vad jag än ska göra krävs det en jätteansträngning, har inte tvättat och klätt på mig ännu, men jag ska...snart...kanske...
Igår rensade jag ur allt visset i rabatterna, tömde blomkrukor på förra sommarens då vackra blomster. Njöt av det underbara vädret. John tömde ur boden på alla våra prylar, himmel så mycket man kan samla på sig!! Vi ska rensa ur rejält! Det ska bli tre högar - en skänka bort hög, en slänga hög och en spara hög. Målet är att spara högen ska bli minst. Skulle vilja ta ut en kontainer och slänga alla sopor i, vi har en hel del som ligger utanför boden som också ska bort. Undrar vad det kostar med en blandkonatiner? Kanske värt att ta reda på.
Får se om kan kan ta mig till duschen...
kramisar på er alla!

lördag 4 april 2009

Våren har kommit!!

Vilket underbart väder! Strålande sol och klarblå himmel!! Idag blir det att fixa ute, det gäller att passa på. Det är en hel del visset som ska klippas bort i rabatterna, snyggas till på altanen och så ska vi passa på att plocka i ordning i boden.... Dagen är väl oändlig?? Nåja, det vi inte hinner idag får vi ta i morgon...
Nästa vecka ska jag på information om magoperationen jag vill göra, den är i Nyköping mellan kl 10-12 så jag har tagit ledigt hela dagen. Ska bli intressant att höra mer ingående vad operationen innebär. Men det finns nog inget som skulle kunna få mig att ändra mig, jag vill verkligen göra den. Ser fram emot ett liv där man kan ta på sig kläder i normal storlek och känna sig fin. Att kunna röra sig lättare, inte behöva släpa på en massa extra kilon, ni ska veta att det är en del att kånka runt på...
Jag är så glad för Lindas skull, hon var på läkarkontroll i skolan i veckan. Hon fortsätter att gå ner i vikt, sakta men säkert! Men hon jobbar för det också, tränar varje dag, rider en gång i veckan, simmar en gång i veckan, går promenader varje dag, äter en mager grönsakssoppa före alla måltider. Hon är duktig min fina tjej!
Nä, nu ska jag ta fram dammsugaren och hyfsa till golven innan jag går ut och donar!
kram på er!!